Information om området

Till Pörtö går dagligen förbindelsebåtar från Kalkstrand i Sibbo dit man kommer med HRT:s bussar.

De som anländer med förbindelsebåten gör bäst i att stiga av vid Byvikens skolbrygga, från vilken det är under en kilometers promenad till friluftsområdet. Skolbyggnaden är i privat ägo. Lederna från förbindelsebåtsbryggorna till friluftsområdet går nära pörtöbornas hus och gårdar, så man bör röra sig längs lederna med respekt för invånarnas frid.

Det är lättast att ta iland med båt vid bryggan som ligger i Svartviken, där det är djupt nog för även större kölbåtar. Bryggan är ursprungligen byggd för arméns fartyg. Bryggan är skyddad och populär bland båtfolk och i dess närhet finns en eldplats samt toalett. För paddlare finns det bra ilandstigningsplatser i de sandiga bukterna samt i Lerviken i närheten av Svartviken. Före detta kustbevakningsstationens brygga som ligger längst in i Svartviken är för närvarande i privat ägo.

Från förbindelsebåtsbryggorna och Svartvikens brygga kommer man längs en vagnstig till öns södra del, Lerviksudden, från vars klippor de mest vidsträckta havsvyerna öppnar sig. Där finns även kokskjul och toalett.

På Pörtö friluftsområde finns ingen brunn, så besökarna måste ta med sig sitt dricksvatten.

Tillgänglighet för rörelsehindrade

Pörtö har inga egentliga tjänster för rörelsehindrade. Öns huvudleder är dock lättframkomliga och det går bra att med barnvagn eller rullstol ta sig till Lerviksuddens kokskjul och till de flacka klipporna i närheten av det. Klipporna är hala speciellt vid regn.

Förbindelsebåten är inte handikapputrustad.

Tilläggsinformation

Byviken på Pörtö och de gamla byggnaderna med båtskjul och bryggor runtom representerar en i dagens läge sällsynt vårdbiotop i den nyländska skärgården.

Pörtö har haft fast bosättning sedan 1700-talet. De första som kom till Pörtö var fiskare, sedan följde tullmän och lotsar. Svartvikens tullstation var verksam på ön från år 1868 till 2000-talet. Kustbevakningsstationen, som länge var verksam på Pörtö, flyttades till fastlandet år 2011.

Den mest omvälvande händelsen för Pörtö och dess invånare torde ha varit när ön under andra världskriget befästes som försvarsbas för Finska viken. Det befästa området var stängt för utomstående i 50 år och öppnades för allmänheten först i början av 2000-talet. Av befästningarna återstår ännu tre kanonlavetter bunkrar och ett eldledningstorn. Dessa konstruktioner som väcker mycket intresse, klassas som krigshistoriska minnesmärken.

Från friluftsområdets berg kan man med kikare skymta Söderskärs fyr, dit det ordnas utflykter från fastlandet. Högt uppe på Korseberget finns ett träkors från 1800-talet rest till minne av en fiskarpojke som drunknade.

Pörtö friluftsområde är ett av Uuvis naturhuvudstadsobjekt.

Information till besökaren